Krönika: Min eller din?

I media får vi då och då läsa artiklar om företag eller privatpersoner som överklagar tilldelningen av domännamn. Ett par exempel från den senaste tiden är cs.se, settman.se samt rednex.se. Varje enskild toppdomän har olika regler och processer för hur en överklagan skall avgöras. Mest relevant för oss i Sverige är dock .SE’s alternativa tvistlösningsförfarande, ATF, samt .COM’s WIPO/UDRP prosess.

I den här krönikan tänkte jag försöka sätta fingret på ett par av bristerna i dessa för många helt okända processer. För att även om dessa förfaranden är speciellt framtagna för att så säkert som möjligt, både för innehavaren och den som överklagar, avgöra tilldelning och rättighet till domännamn så sker det fel. Och tyvärr handlar det i nästan alla fall om tvistlösarens okunskap.

Jag ska ge ett par exempel. Paris (Ville de Paris) lämnade den 11 december 2009 in en UDRP ansökan mot Paris.TV LLC gällande domänen paris.tv. Man hävdade att ägaren inte hade någon rätt till domänen samt att användandet av den ledde till förväxlingar med den web-tv tjänst som finns på www.paris.fr. Ansökan blev avslagen av WIPO Arbitration and Mediation Center och Paris.TV LLC fick allså behålla domänen med följande motivering i korthet;

”Complainant does not have exclusive world-wide rights to use the term [Paris]”

Naturligtvis var detta helt rätt beslut men det är inte därför jag valt att ta med detta beslut som ett exempel på övertramp. Det oroande i det här fallet är att en av paneldeltagarna på centret, Christiane Féral-Schuhl, inte höll med resten av panelen utan istället ville att Paris skulle få ta över domänen. Och vilket land tror ni Christiane kommer ifrån? Yepp, Frankrike. Och vilken stad i Frankrike kommer Christiane ifrån? Yepp, rätt igen, Paris. Detta påvisar hur illa dom här processerna fungerar i många fall. Paneldeltagare som väger in sina egna personliga referenser för att påverka utgången i ett beslut är verkligen djupt oroande.

Under vår egen toppdomän .SE har vi, tack och lov, inte några problem med att tvistlösare väger in egna intressen i besluten men däremot finns ett problem med tvistlösarnas generella kunskaper om hur domänmarknaden fungerar. Många av våra svenska tvistlösare är väldigt duktiga på juridik kring immaterialrätt och varumärkesfrågor. Men, med tanke på de domäner de beslutar om, så är det av yttersta vikt att de också förstår användandet och affärsmodellerna som ligger bakom registreringarna. Jag upplever att det finns väldigt mycket att göra på den fronten och det är ganska tydligt när man tittar på tvistlösarnas formuleringar i många ATF beslut.

Ta beslutet för fasse.se till exempel. I sin framställan så skrev sökanden, Läkemedelsindustriföreningens Service Aktiebolag, följande:

”Domän–namnet används för förmedling, via länkar, av tjänster och annonser avseende läkemedel, sjukdomar och därmed relaterad information och produkter. Vidare används Läkemedelsindustri-föreningens Service AB:s kännetecken FASS som en särskild kategori med hyperlänkar till viss information bl.a. i samband med påståenden som ”populära kategorier”.”

Visst, att lägga upp länkar och få betalt för klicken är en utstuderad affärsmodell men problemet är att man som innehavare av en domän i ett parkeringsprogram, t.ex. hos NameDrive eller Sedo, inte har möjlighet att i detalj styra vilka länkar som visas. Det är istället Google som matchar besökaren med sin annonsdatabas och visar en så relevant länk som möjligt för besökaren. Detta är något som tvistlösaren helt verkar ha missat då ATF:en bifölls och domänen fördes över till Läkemedelsindustriföreningens Service Aktiebolag och utlåtandet från tvistlösaren ansåg att domänen registrerats i ond tro.

Innebär då detta att en varumärkesinnehavare inte bara har rätt till sitt varumärke under .SE utan dessutom kan lägga till vilken bokstav som helst efter sin domän och få domänen genom en ATF om domänen redan är registrerad och parkerad? – Nja, det handlar nog om vilken tvistlösare ditt ärende får. Men i mitt tycke så var detta utslag helt klart felaktigt och framförallt så blir man lite orolig över okunskapen, både hos sökanden och tvistlösaren.

För att få bukt med dessa problem så bör IIS regelbundet utbilda sina tvistlösare. Det är av yttersta vikt att de förstår affärsmodellerna bakom domänparkering, SEO registreringar m.m. då de med största sannolikhet redan har, och kommer, avgöra ATF-ärenden där sådana domäner och dess användning framställs som ”i ond tro” av sökanden. För det är skillnad på päron och äpplen och en domänägares rättigheter måste skyddas i minst lika stor utsträckning som en varumärkesinnehavares. Och saknas denna kunskap hos tvistlösaren så är det lätt att det blir fel. Jag ställer gärna upp om ni behöver hjälp IIS!

 

/Johannes Eriksson, Registry Manager på Crystone.

Comments

comments

Lämna en kommentar

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.